Bulgarisk feta med chilioliver och kyckling

Bulgarisk feta... oj, oj, oj, så gott det är! Har tidigare bara hittat den på en ICA-butik i Varberg, men lyckades hitta på Saluhallen i Göteborg... ett helt kilo, faktiskt.

Bulgarisk feta med chilioliver och kyckling
-ca 200 g bulgarisk feta (som är krämig och go)
-några nävar gröna chilifylldaoliver
-några nävar färsk basilika (eller som i mitt fall... torkad färsk basilika för jag är så dålig på att vattna dem)
-1 kg kycklingfiléer
- 2 dl créme fraiche
- salt och peppar

Smöra en ugnsfast form. Skär kycklingen i bitar (storlek efter smak och gräddning efter storlek). I min form blev det halvfrusna kycklingbitar, vilket gör att all kycklingsaft tinar i formen och blir till sås. Hacka chilioliverna och fetaosten. Blanda ihop hacket med basilikan, créme fraichen och smaka av med peppar. Salta kycklingen något och bred över fetatäcket. Grädda i 200-225 grader tills kycklingen är färdig.

Servera med ris och en sallad.

Tillbehör: valnötter och japansk soja.

Mamma Scans? Nä, grönsaksvete med feta!

Lilla E satt och mumsade Mamma Scans när vi hittade honom. En köttbulle i var kind och ett stort leende över hela ansiktet. - Bulla! Föttbulla! Mmmm! utropar Lilla E mellan kinderna. Hade egentligen tänkt prova de nya laxbullarna som jag spanat in på konservhyllan.... laxbullar i citronsås, inte så dumt, tänkte jag.

Nu verkar det ändå som om mina planer gått om intet då en snabb titt i grönsakslådan visat sig vara en besvikelse - fyra ynka potatisar skulle inte räcka till en hungrig vargfamilj som vår. Dags att tänka om.... "föttbullarna" var redan öppnade, om Lilla E bara åt lite nu skulle han definitivt inte äta någon rejäl middag senare - kanske bäst att låta honom fortsätta på den inslagna vägen och göra det snabbt... men hur kul är det med Mamma Scans (och faktiskt några goda från Euroshopper) och snabbmakaroner? Nej, just det.

Skafferiet lagrade ett och annat annat kolhydratrikt paket och jag fastnade för matvete - 11% kostfibrer, kokas endast i 15 min. Men... hur kul är egentligen matvete? Förra gången det valda paketet plockats ut ur skafferiet var ingen i familjen nöjd - inte ens undertecknad (ett faktum som faktiskt hade fallit i glömska sedan sist, vilket visade sig vara tur...).

Koktiden utökades med minst 5 minuter. En röra kokades ihop på hackad paprika och rödlök, vitlök och olivolja och blandades med det nu färdigkokta matvetet. Med fetaost och kokt broccoli blev måltiden komplett. "Föttbulla"? Nej, inte för min del idag - jag tog mig rätten att dissa den rätten.

Latmanspizza

Hur svårt kan det vara att baka pizza? Svar: Hur svårt som helst, i alla fall om man heter Zazza och är rätt kräsen vad gäller just hemmabakad pizza. Den brukar aldrig blir riktigt, riktigt god, utan alltid lite småtorr, fadd, saknar "det"... men nu finns det en räddning för alla pizzakräsna hemmafixare: Sara Lees Pizza Kit - grön, långsmal förpackning i kyldisken! Tack Sara Lee för detta halvfabrikat! För den icke-halfabrikats-insatte kan jag meddela att Sara Lees Pizza Kit innehåller en styck färdig (YES!) pizzadeg på rulle och en styck burk med färdig och supergod tomatsås.

Problemet med hemmapizzor tycker jag brukar vara två... eller till och med tre: 1. degen brukar inte vara så värst god, 2. den brukar vara krånglig att göra med jäst och allt annat bängel som följer med jäsdegar (kladdiga bunkar, mjöl på golvet, enormt mycket disk för SÅ lite deg) och 3. tomatsåsen brukar bli sur och inte alls så mycket stuns i som man vill ha (undantaget är ett amerkansk recept som jag har på pizzasås, men det är ett helt projekt i sig att koka den såsen).

Tack vare Sara Lee, kan jag lägga ned krut på själva fyllningen - flaskhalsen i mitt pizzabakeri är lösta i ett svep. Vill samtidigt passa på att tacka min goda vän H, sömmerskan, som introducerat mig i Sara Lees värld och skänkt mig ro inför pizzabaket och pizzatjatet. Nu kan även jag göra pizza som, i alla fall vad gäller degens och såsens vidkommande, blir garanterat god.

Så till själva skapandet. Har laborerat med olika varianter förut - kyckling med cashewnötter och banan, skinka, skinka och tomat, skinka och salami. Idag fanns det nyinköpt nötfärs i kylskåpet, så det var bara att skrida tillverket:

Hemmabakad halvfabrikatpizza à la Sara Lee och medelhavet

ca 600 g nötfärs

1-2 tsk salt

svartpeppar efter smak

1-2 tsk timjan

1-2 tsk oregano

2 vitlöksklyftor (pressas)

2 msk chilisås

Arbeta in alla kryddor i färsen, tillsätt chilisås och ev. lite vatten för att smeten ska bli enklare att arbeta med. Dutta ut den över degen, gärna mycket tätt, eftersom färsen krymper under gräddning. Strö/dutta/sprid ut även ut följande över bakverket:

- paprika (hyvlas över pizzan med osthyvel)

- svarta oliver (många...)

- fetaost (om jag inte kan få tag på den bulgariska fetan från ICA Supermarket i Varberg, brukar apertinas feta på bit vara den smarrigaste...enligt undertecknad, alltså...dessutom finns den i en låglaktosvariant)

- 3-4 dl riven ost (idag blev det hälften lagrad grevé och hälften färsk riven parmesan)

Salladen blev, i brist på vitkål, en hackad blandning av gurka, tomat och smörgåsgurka.

Vad blev då betyget i familjen? JÄTTEGOTT (vilken tur...). Stora C skulle träna precis när maten var klar. Eftersom jag gjorde alldeles för mycket färssmet, blev det en rätt till som Stora C fick med sig i ett hamburgerbröd:

Parmesansfyllda örtbiffar (4 port)

Köttfärs enligt pizzareceptet ovan

Färsk riven parmesanost - 1-2 dl

Arbeta färsen till rundlar. Tryck i en knapp matsked parmesan i mitten av varje rundel. Vik ihop kanterna så osten är mitt inne i biffen - platta till och stek.