Funderar just nu mycket på vilken typ av kost som är den rätta och riktiga... Har läst Annika Dahlqvists rön om att fett är bra, så länge man utesluter kolhydrater och tillsatser (se hennes blogg). Har också läst om sockerberoende och hur även snabba kolhydrater fungerar som en "sil" för "sockerdruggies"("Sockerbomben" av Bitten Johansson och Pia Nordström). Samt kollat upp hur snabbt olika livsmedel omvandlas till blodsocker genom att googla om GI och bläddra i "GI i praktiken" av Ola Lauritzon.
Ska man välja viktväktarmodellen med kalorisnål mat? Mat med lågt GI eller rent av den smått extrema LCHF där allt som inte är fett och protein nästan är av ondo? Har testat en light-variant på LCHF (dvs jag har fuskat lite emellanåt) och kommit fram till att jag mår betydligt bättre på kött, grönsaker och fett än på lite av varje à la viktväktarna. Min slutsats har varit, efter blott två veckors prov, att jag gärna lever utan mjölprodukter.
Nästa fundering handlar om vad vi stoppar i våra barn... OM det nu är så att de snabba kolhydraterna (ex. pasta, vitt bröd, potatis, socker) triggar igång insulinet med full kraft för att sedan dala som solen vid ekvatorn någon timme senare, innebär det att våra barn som ex. äter cornflakes till frukost, pasta till lunch och potatis till kvällsmat samt en banan som mellanmål (eller yoghurt och macka) får ett jojo-humör som t.o.m. skulle avskräcka en pms-kvinna.
Kan vi undvika barnens småkriser i leksaksaffärer och bråd på stan när de blir tonåringar genom att lära dem att äta annan mat? Hur skulle den bra maten kunna bli lite billigare och den dåliga maten lite dyrare? I USA kan ex. en påse äpplen kosta 4-5 dollar, medan en stor påse friterade kycklingvingar bara en dollar... den utvecklingen vill vi verkligen inte ha!!!
Jag funderar vidare!
Ja man blir inte klok hur man sk göra!!!!! Har precis slutat med GI för jag blev så otroligt trött på kött. Jag har kommit på att logom e bäst men det är bara så svårt.
SvaraRaderaKram på dig